Marx tar upp många sorters former av värde, och det är av vikt att förstå skillnaderna på alla dessa. Så jag tänkte försöka mig på att bena ut begreppen.
Först och främst har vi bruksvärdet som är allt det vi känner “värde” i att göra med en sak. Ett glas öl har bruksvärdena att kunna drickas, blåsa bubblor i, hälla ut för fallna kamrater, skålas med, eller slänga i backen och förstöra. En blomma har bruksvärdena att man kan lukta på den, man kan tycka att den är vacker att titta på, den kan torkas, malas ner, beundras, bli nertrampade eller avklippta.
Bruksvärdet har alltså ett givet brukande eller användande involverat för att kunna bli verkligt. Det är det här användandet bytesvärdet trycker undan. Bytesvärdet är vad en vara kostar. En vara som ligger och väntar på att säljas kan visserligen användas, men då räknas det som stöld. Alltså måste bytesvärdet förverkligas innan bruksvärdet kan bli verkligt.
Bytesvärdet å sin sida är inte något fast, något man kan ta på, eller ens fastställa ordentligt. Det är alltid flytande och beror på massor av faktorer. En ytlig blick på bytesvärdet gör gällande att det beror på tillgång och efterfrågan i marknaden, men en ytlig blick på solens relation till jorden gör gällande att solen går upp i öst och ner i väst. En vetenskaplig analys av planetära förhållanden visar emellertid att det är jorden som kretsar kring solen. På samma sätt gör en vetenskaplig analys av hur värden förhåller sig till varandra att bytesvärdet alltid kommer fluktuera runt värdet.
Värdet är främst värde i tid, men den uttrycks i pengar med hjälp av bytesvärdet. Värdet är alltså så lång tid det tar att tillverka en vara. Men nu får vi vara försiktiga. Varor tar olika lång tid för olika människor att tillverka. Alltså hamnar värdet på en vara slutligen på hur lång tid det tar samhälleligt att tillverka en vara. Om jag tillverkar en klocka på en timma och du tillverkar två på samma timma, och vi är de enda aktiva tillverkarna av klockor på marknaden, då är värdet av klockorna det sammanlagda värdet av vår nedlagda tid tillsammans, det vill säga 1 timma (min klocka) + 30 minuter (dina klockor) / 2 = 45 minuter. Men om jag lyckas hitta ett arbetssätt som gör att jag kan tillverka 4 klockor per timma utan att du vet om det än, kan jag fortsätta sälja mina klockor (uttryckta i bytesvärdets penganamn) för 45 minuter (eller hellre lite lägre, eftersom det ger mig en fördel i marknaden), även om det egentliga värdet numera är 15 minuter + 30 minuter / 2 = 22,5 minuter. Jag tjänar alltså på att mina produkters värde nu är mindre, eftersom den abstrakta arbetstiden fortfarande är samma. Snart nog kommer du nog också på hur du kan göra 4 klockor per timma, och värdet hamnar på 15 minuter. Under tiden som den här processen hålls på går bytesvärdet allt närmare 22,5 minuter, och senare 15 minuter.
Det är det här som är “den genomsnittliga samhälleligt nödvändiga arbetstiden” eller “abstrakt arbetstid”. Dessa begrepp är alltså bara ett mer utförligt sätt att beskriva värde.
